Utbildning som ett steg till ditt nästa jobb?
- Jobhunter
- 19 mars
- 20 min läsning
I dagens blogg går vi på djupet och funderar kring yrken som du genom en universitetsutbildning kan nå inom en period av 3-5 år.
🎓 Behöver du hjälp med att ansöka till universitet i Sverige?
📢 Ansökningsperioden för höstterminen 2025 är nu öppen! 📅 Från den 17 mars kan du skicka in din ansökan – och vi finns här för att guida dig genom hela processen!
✅ Hitta rätt utbildning för dig✅ Skicka in din ansökan via antagning.se✅ Förbereda och ladda upp nödvändiga dokument✅ Hålla koll på viktiga datum och behörighetskrav
📉 Studera i lågkonjunktur – en smart investering i din framtid!I en tid där arbetsmarknaden förändras snabbt kan studier vara den bästa vägen framåt. När konjunkturen vänder är du redo med ny kunskap och starkare möjligheter på arbetsmarknaden!
💡 Vår hjälp är helt gratis!
📍 Välkommen in till något av våra kontor för personlig rådgivning och stöd – vi hjälper dig hela vägen!
📩 Kontakta oss idag och ta första steget mot din framtid!
Se nedan för en djup analys över vilka yrken som efterfrågas nu och inom 3-5 år.
Yrken med stark efterfrågan – nu och kommande år
Arbetsmarknadsprognoser pekar ut flera branscher och yrkesroller som kommer ha hög efterfrågan både i Sverige och internationellt de närmaste åren. Gemensamt är att många av dessa kräver en utbildning på cirka 3–5 år (motsvarande högskole- eller universitetsnivå) och att kompetensbristen väntas bestå. Nedan följer en genomgång av snabbväxande branscher, exempel på specifika yrken, utbildningsvägar (och var de kan läsas) samt utsikter för jobb och lönutveckling.
IT och digital teknik 🖥️
Digitaliseringsvågen fortsätter globalt och driver upp efterfrågan på IT-kompetens. Faktum är att teknikroller dominerar listorna över de snabbast växande yrkena. Enligt World Economic Forum tillhör AI- och maskininlärningsspecialister, dataspecialister och informationssäkerhetsanalytiker de yrken med högst tillväxttakt globalt (över 30–40% på fem år)
. Även i Sverige är trenden tydlig – Arbetsförmedlingen noterar att yrken inom data/IT hör till dem med bäst jobbchanser både på ett och fem års sikt
. Digital kompetens är hett eftertraktad: LinkedIn fann att runt hälften av de “hetaste” jobbtitlarna 2025 var tech-relaterade
Exempel på roller inom IT:
Mjukvaru- och systemutvecklare – Allt från webbutvecklare till spelprogrammerare. Kräver oftast en högskoleutbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller datateknik (t.ex. kandidat 3 år eller civilingenjör 5 år). Dessa utbildningar erbjuds vid de flesta större universitet, t.ex. kandidatprogram i systemvetenskap vid Uppsala universitet
eller civilingenjör i datateknik vid KTH (5 år, 300 hp)
. Jobbutsikterna är mycket goda – Arbetsförmedlingen bedömer att det blir mycket liten konkurrens om jobb för systemutvecklare både det närmaste året och på fem års sikt
. Efterfrågan väntas alltså kvarstå. Lönenivåerna är höga och stigande; genomsnittslönen för mjukvaru- och systemutvecklare är ca 52 700 kr/mån 2023 enligt SCB
, en ökning från ~46 500 kr året innan
AI-/ML-specialister och dataanalytiker – Experter på artificiell intelligens, maskininlärning och dataanalys. Vanligen har de en data/IT-utbildning i grunden, ofta kompletterad med en masterinriktning inom AI eller statistik (flera svenska lärosäten erbjuder masterprogram inom AI/data science). Internationellt spås dessa roller växa explosionsartat i takt med att 75%+ av företag planerar införa storskalig användning av big data, AI och molntjänster
. Även i Sverige är IT-akademiker inom t.ex. AI och data mycket eftertraktade
. Lönerna är jämförbara med övriga utvecklare eller högre beroende på specialistnivå (erfarna data scientists kan ligga klart över 50 000 kr/mån).
IT-säkerhetsspecialister (cybersecurity) – Arbetar med att skydda nätverk, data och system. Ofta har man studerat datateknik eller informationssäkerhet (det finns bl.a. masterprogram i cybersäkerhet vid flera universitet). Behovet ökar i både privat och offentlig sektor i takt med digitaliseringen. Informationssäkerhetsansvarig och cybersäkerhetsingenjör fanns med bland toppjobben 2025 i LinkedIns kartläggning
. Arbetsmarknaden är global – kvalificerade cybersäkerhetsexperter är bristvara internationellt, vilket ger goda möjligheter till hög lön och snabb karriärutveckling.
Kort sagt: Tech-branschen är ett säkert kort för den som vill satsa på en utbildning idag. Utbudet av utbildningar är stort – civilingenjörsprogram (t.ex. inom datateknik, IT eller elektroteknik) vid tekniska högskolor som KTH, Chalmers, Lund m.fl., eller Yrkeshögskoleutbildningar inom programmering. Prognoserna visar fortsatt hög efterfrågan på IT-kompetens framöver
, och kompetensen är överförbar internationellt. Dessutom hör IT-yrkena till de bäst betalda och mest dynamiska, med god löneutveckling i takt med erfarenhet.
Hälso- och sjukvård 👩⚕️
Inom vård och hälsa råder en utbredd kompetensbrist som väntas bestå. Arbetsförmedlingen lyfter fram att många av yrkena med bäst jobbchanser finns inom hälso- och sjukvård
. Det beror bl.a. på en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar bland vårdpersonal. Även internationellt är trenden liknande – WHO estimerar en global brist på ca 10 miljoner hälso- och sjukvårdsarbetare år 2030
. Detta innebär att den som utbildar sig inom vård idag har mycket goda möjligheter till jobb, både i Sverige och utomlands. Saco prognosticerar liten konkurrens om jobben 2030 för en lång rad vårdyrken (allt från barnmorskor och biomedicinska analytiker till tandläkare)
. Samtidigt varnar man för att bristsituationen ibland hänger ihop med tuff arbetsmiljö eller låg löneutveckling i vissa vårdyrken
– det är alltså viktigt att också arbeta med villkoren inom sektorn.
Exempel på roller inom vården:
Sjuksköterskor (grundutbildade) – Sjuksköterska är ett av de allra mest efterfrågade yrkena. Utbildningen omfattar 3 år (180 hp) och ges vid många lärosäten (t.ex. Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå m.fl.)
. Efter examen kan man arbeta inom t.ex. sjukhusvård, primärvård eller äldreomsorg. Idag råder det stor brist på sjuksköterskor i Sverige
och nyutexaminerade möter i princip ingen konkurrens om jobben – Arbetsförmedlingen bedömer utsikterna som mycket goda både på 1 och 5 års sikt
. Globalt är sjuksköterskebristen likaså påtaglig (t.ex. många länder rekryterar aktivt från utlandet). Löneutvecklingen för sjuksköterskor har varit ett omdebatterat ämne. Medellönen ligger runt 42 900 kr/mån enligt SCB
, men ingångslönerna är lägre (ofta ~28–32k) vilket fackförbunden trycker på att höja. I takt med ökad efterfrågan och nyrekryteringsbehov har dock flera regioner börjat erbjuda högre löner och snabbare lönekliv för att behålla personal.
Specialistsjuksköterskor och barnmorskor – Hit räknas t.ex. anestesisjuksköterskor, intensivvårdssjuksköterskor samt barnmorskor (som är specialistsjuksköterskor inriktade på förlossningsvård). Dessa kräver påbyggnadsutbildningar (ofta ~1 år extra) utöver sjuksköterskeexamen. Efterfrågan är extremt hög – exempelvis bedöms det finnas ett växande underskott av barnmorskor och behovet väntas öka ytterligare framöver
. Barnmorskor har generellt en god arbetsmarknad i hela landet. Specialistutbildade sjuksköterskor är också hårdvaluta, både i Sverige och utomlands, och arbetsgivarna konkurrerar om att attrahera dem. Lönerna för specialistsjuksköterskor ligger ofta något högre än grundutbildade ssk (t.ex. barnmorska ca 38–45k beroende på erfarenhet och arbetsgivare).
Läkare – Läkarutbildningen är 6 år (Kommer att bli 6 år från HT21 i Sverige, tidigare 5,5 år) och erbjuds vid universiteten i t.ex. Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm (KI) och Umeå. Efter examen följer allmäntjänstgöring (AT) och specialistutbildning (ST). Specialistläkare är ett bristyrke enligt Arbetsförmedlingen
– särskilt allmänläkare, psykiatriker och andra specialistkategorier är mycket eftertraktade. Totalt sett bedömer Saco att arbetsmarknaden för läkare år 2030 kommer vara i balans
, men det beror på att antalet utbildningsplatser har ökat – ute i vården är behovet fortsatt stort, inte minst i många regioner. Internationellt finns också en stark efterfrågan på läkare (men legitimationen behöver ofta valideras per land). Lönerna för läkare tillhör de högsta bland vanliga yrken – en specialistläkare har i snitt kring 82 000 kr/mån i Sverige (2022) och allmäntjänstgörande läkare något lägre. Den höga lönen speglar det stora ansvar och den långa utbildning som krävs.
Tandläkare – Utbildning 5 år (300 hp) vid t.ex. Karolinska Institutet, Malmö universitet eller Göteborgs universitet. Tandläkare är ett uttalat bristyrke – Arbetsförmedlingens prognoser visar mycket goda jobbmöjligheter framåt
. Många erfarna tandläkare går i pension, samtidigt som befolkningens tandvårdsbehov ökar. Nyutexaminerade tandläkare har i princip garanterat jobb. Lönen för en tandläkare ligger runt 47 000 kr/mån i genomsnitt (2023) och kan stiga ytterligare om man t.ex. specialiserar sig eller driver egen klinik.
Apotekare/Receptarier (farmaceuter) – Dessa är experter på läkemedel. Receptarieprogrammet är 3 år (180 hp) och apotekarprogrammet 5 år (300 hp). Farmaceututbildningar ges bl.a. vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Göteborg. Det råder brist på farmaceuter – Saco bedömer att apotekare kommer ha liten konkurrens om jobben 2030
, och Arbetsförmedlingen lyfter också fram receptarier bland yrken med stora möjligheter
. Inte bara apoteken utan även läkemedelsindustrin och myndigheter skriker efter denna kompetens. Lönemässigt tjänar en receptarie ca 35–40k i snitt, och en apotekare (som oftast har högre grad) något mer, särskilt inom industrin.
Allierade hälsoprofessioner – Hit hör t.ex. fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker och dietister. Dessa yrken kräver 3-åriga högskoleutbildningar och fyller viktiga funktioner i hälso- och sjukvården. Många av dem är bristyrken: arbetsterapeuter och fysioterapeuter väntas fortsatt ha större efterfrågan än utbud på fem års sikt
. Biomedicinska analytiker (laboratoriepersonal inom vården) är också mycket eftertraktade
. För den som vill arbeta med hälsa men kanske inte som läkare eller sjuksköterska kan dessa yrken vara utmärkta val – arbetsmarknaden är god och man kan jobba inom både offentlig sektor och privat (t.ex. inom företagshälsa, idrott, forskning). Lönerna varierar: biomedicinska analytiker ligger runt 34–36k/mån i snitt; fysioterapeuter ca 33–38k; arbetsterapeuter liknande nivå. Generellt har även dessa grupper möjlighet till löneökningar framöver i takt med att bristen blir mer kännbar.
Gröna näringar och hållbarhet 🌱
Den gröna omställningen av ekonomin skapar en kraftigt växande efterfrågan på kompetens inom miljö, klimat och energi. Både internationellt och i Sverige satsas det på förnybar energi, elektrifiering av transporter, klimatanpassning och cirkulär ekonomi – och det behövs utbildad personal som kan driva denna omställning
. Enligt World Economic Forum hör miljöskyddsspecialister och hållbarhetsstrateger till de snabbast växande yrkesrollerna globalt (prognoser runt +30–35% på fem år)
. Även autonomous and electric vehicle specialists toppar listan, drivet av elektrifieringen av fordonsflottan
. I Sverige märks detta genom stor efterfrågan på t.ex. energiingenjörer, miljöingenjörer och elektrotekniker. Arbetsförmedlingen listar ingenjörer inom elektroteknik bland yrken med bäst framtidsutsikter
, och SCB:s långtidsprognos visar att vi riskerar brist på tusentals ingenjörer inom energi-, el- och automationsteknik fram till 2035
.
Exempel på roller inom grön omställning:
Elkraft- och energiingenjörer – Ingenjörer med inriktning mot energisystem, elkraftsdistribution och elektrifiering. Dessa utbildningar (3–5 år) finns bl.a. vid KTH, Chalmers, Luleå tekniska universitet m.fl. De som tar examen behövs akut i arbetslivet för arbete med allt från utbyggnad av elnät och laddinfrastruktur till förnybara energikällor (sol- och vindkraft) och energieffektivisering i industrin. Prognoser visar på upp till 40% ökad efterfrågan på civilingenjörer generellt till 2035, särskilt inom elektrotekniska områden
. Denna kompetens är också internationellt gångbar – många länder investerar i gröna energisystem. Lönerna för ingenjörer inom energi/el ligger ofta i paritet med andra ingenjörer (en nyutexaminerad civilingenjör kan börja kring 35–40k, och med erfarenhet kan man nå 50–60k+).
Miljö- och hållbarhetsspecialister – T.ex. miljövetare, miljöingenjörer, klimatstrateger och hållbarhetschefer. Man kan nå dessa roller via olika utbildningsvägar: kandidat/master i miljövetenskap, civilingenjör inom miljö- och vattenteknik, eller ekonomiutbildning med inriktning mot hållbarhet/CSR. Hållbarhetsansvariga (sustainability specialists) väntas öka kraftigt internationellt
när företag och organisationer stärker sitt arbete med klimat och ESG-frågor. I Sverige ser vi ökat behov inom t.ex. kommunal miljöplanering, konsultbranschen för hållbarhetsrådgivning, och gröna teknologiföretag. Även geovetare (geologer, hydrologer m.m.) nämns av Saco som framtidsyrken i och med klimatanpassning och hållbar förvaltning av naturresurser
. Jobbchanserna är goda – nyexaminerade miljöakademiker kan tävla om populära tjänster, men överlag väntas liten konkurrens tack vare högt behov. Lönerna varierar: inom privat sektor (t.ex. hållbarhetskonsult) kan man ligga runt 40–50k, medan i offentlig sektor (miljösamordnare i kommun) kan det vara något lägre (30–40k). Trenden pekar dock uppåt i takt med ökad efterfrågan på denna kompetens.
Fordonsutveckling och cleantech – Elektrifieringen av transportsektorn och industrin skapar nischade roller som batteriingenjörer, elbilspecialister och automationsingenjörer. Sverige har t.ex. stora batterifabriker och elfordonsprojekt på gång i Norrland, vilket driver behov av utbildade ingenjörer och tekniker
. Internationellt är specialister på el- och självkörande fordon bland de allra mest efterfrågade
. Utbildningsmässigt rekryteras dessa ofta från elektro-, maskin- eller datateknikprogram (eventuellt med inriktning mot fordon). Det går även att läsa specifika masterprogram i elektromobilitet eller batteriteknik (finns t.ex. samarbeten mellan Uppsala universitet och industrin). Arbetsmarknaden är glödhet – kompetensen är så eftertraktad att företag ibland anställer studenter innan examen. Löner för ingenjörer inom fordon/cleantech följer ingenjörsnivå, ofta med extra premie för spetskompetens. Automationsingenjörer nämns t.ex. i LinkedIns lista över heta jobb
och har god löneutveckling.
Sammantaget: Branscher kopplade till klimatomställning växer snabbt. För den som utbildar sig inom t.ex. energi, miljö eller hållbar teknik finns det många karriärvägar. Utbildningar ges på de flesta tekniska lärosäten (t.ex. civilingenjör i hållbar energiteknik, kandidat i miljövetenskap etc.). Dessa yrken bidrar dessutom konkret till en mer hållbar framtid, vilket kan vara motiverande i sig. Prognoserna är optimistiska – grön teknik och ESG är bland de främsta drivkrafterna för nya jobb kommande år
– så chansen är stor att en sådan examen leder till både jobb och möjlighet att göra skillnad.
Teknik, ingenjörskonst och industri ⚙️
Parallellt med IT- och miljöboomen kvarstår ett stort behov av klassisk ingenjörskompetens inom olika teknik- och industrisektorer. Sverige som industrination har fortsatt många ingenjörstunga företag, samtidigt som stora infrastruktursatsningar planeras. Arbetsförmedlingen pekar ut teknik generellt som ett område med goda jobbmöjligheter
. Särskilt civilingenjörer (5-årig utbildning) inom flera inriktningar är efterfrågade – faktiskt beräknas efterfrågan på civilingenjörer öka ~40% till 2035 enligt SCB, medan tillgången inte ökar lika mycket
. Detta gap riskerar leda till brist på tusentals ingenjörer om inte fler utbildar sig inom området. Utmaningen är att unga idag ibland avstår ingenjörsbanan; fackförbundet Sveriges Ingenjörer påpekar t.ex. att intresset för vissa ingenjörsutbildningar är lågt trots att Sverige riskerar sakna ~11 000 ingenjörer inom energi-, elektro-, data och teknisk fysik år 2040
. För den som faktiskt väljer en ingenjörsutbildning innebär detta förstås en fördelaktig arbetsmarknad – chanserna till jobb är mycket goda både här hemma och internationellt (ingenjörsbrist finns i många länder).
Exempel på roller inom teknik och industri:
Produktions- och automationsingenjörer – Ingenjörer som jobbar med att automatisera och effektivisera tillverkningsprocesser. Behovet ökar i och med Industri 4.0 och smart fabriksteknik. Många industriföretag skriker efter denna kompetens för att hålla sig konkurrenskraftiga. Man kan nå rollen via exempelvis en maskinteknik- eller industriell ekonomi-utbildning, alternativt elektroteknik med automation som inriktning. Automatiseringstekniker och planeringsingenjörer fanns bland de hetaste jobben 2025 enligt LinkedIn
, vilket indikerar att detta även globalt är en växande nisch. I Sverige märks bristen särskilt i norra Sverige där nya fabriker etableras – industrin i Norr skriker efter ingenjörer och tekniker inom produktion, drift och underhåll
. Lönerna är generellt goda; en automationsingenjör har ofta liknande lön som en IT-ingenjör (40–50k med några års erfarenhet), och erfarna produktionschefer betydligt mer.
Bygg- och infrastrukturingenjörer – Samhällsbyggnad är ett område där mycket personal behövs framöver. Stora projekt inom bostadsbyggande, järnväg, vägar och andra infrastruktursatsningar (t.ex. nya stambanor för tåg, elnätsutbyggnad) kräver civilingenjörer i väg och vatten, byggnadsingenjörer samt samhällsplanerare. Utbildningar inom samhällsbyggnadsteknik, lantmäteri och byggingenjör finns på bl.a. KTH, Chalmers, LTH och flera andra högskolor. Arbetsmarknaden för dessa har periodvis varit het – just nu något dämpad av konjunkturen – men på längre sikt finns ett stort behov när både Sverige och andra länder ska förnya och klimatanpassa sin infrastruktur. Rollen planeringsingenjör (som bl.a. planerar nya elnät och VA-system) sågs som en av de mest eftertraktade i LinkedIns sammanställning
. I Sverige finns regionala variationer, men generellt har nyexaminerade byggingenjörer god chans till jobb. Löneläget: runt 37–45k för en relativt ny byggnadsingenjör, och upp mot 55–60k+ för erfarna projektledare inom bygg.
Elektroingenjörer och tekniker – Utöver energisektorn (nämnd ovan under gröna jobb) finns en fortsatt efterfrågan på elektriker och högre elektrokompetens inom många branscher. T.ex. automotive-industrin behöver elektrotekniker, likaså försvarsindustrin för utveckling av elektronik i försvarsmateriel. Arbetsförmedlingen listar ingenjörer och tekniker inom elektroteknik som ett säkert kort
. Det kan röra sig om högskoleingenjörer (3 år) eller civilingenjörer (5 år) beroende på roll. Många som tar examen inom elektroteknik får snabbt jobb – vissa redan under sista studieåret tack vare Co-op eller traineeprogram. Denna kompetens är dessutom globalt eftersökt då elektronik finns i allt från fordon till telekom och medicinteknik. Löneutsikterna är liknande andra ingenjörer; kanske något under data/IT initialt, men med erfarenhet kan elektroingenjörer avancera till mycket höga nivåer (särskilt i ledande roller eller specialistroller inom t.ex. chipdesign eller elkraft).
Tekniska specialister inom försvar/rymd – Värt att nämna är att Sveriges upprustning inom försvaret (bl.a. med NATO-inträdet) öppnar nya karriärmöjligheter för tekniskt utbildade. Försvarsmakten och försvarsindustrin söker ingenjörer inom t.ex. vapen- och sensorteknik, IT/cyber, logistik och mekanik
. Även rymdsektorn (centrerad i Kiruna/Esrange) växer, med behov av rymdingenjörer och antenntekniker. Dessa nischade yrken kräver oftast en teknisk högskoleutbildning i grunden (t.ex. civilingenjör i farkostteknik, datateknik eller liknande) och ibland specialkurser. Belöningen kan vara spännande arbetsuppgifter och relativt höga löner, då denna kompetens är ovanlig. För nyutexaminerade kan dock konkurrensen om just attraktiva försvars-/rymdtjänster vara något större eftersom många lockas av området – men på totalen är behovet stort, så med rätt inriktning är utsikterna goda.
Utbildningsvägar: För alla ovanstående teknikyrken är ingenjörsutbildningar nyckeln. I Sverige kan man läsa civilingenjör (300 hp, 5 år) eller högskoleingenjör (180 hp, 3 år) inom en rad områden – maskinteknik, elektroteknik, industriell ekonomi, samhällsbyggnad m.fl. (t.ex. KTH, Chalmers, Lunds Tekniska Högskola, LTU, Mittuniversitetet etc.). Många universitet erbjuder även Co-op eller praktik inom industrin under studietiden, vilket underlättar övergången till jobb. Som nämnts är prognosen att det behövs fler ingenjörer än de som examineras de kommande decennierna
– en signal om god anställningstrygghet och potential för löneutveckling. Ingenjörslönerna ligger generellt högt; enligt Akavia hade t.ex. IT-akademiker i privat sektor en median på 58 000 kr/mån år 2024
(civilingenjörer inom andra fält ligger ofta snäppet under IT, men ändå väl över snittlönen på arbetsmarknaden). Den som utbildar sig till ingenjör idag investerar alltså i en kompetens som värderas högt.
Utbildning och pedagogik 🍎
Skola och utbildning är ett annat samhällsområde med växande personalbehov. Lärarbristen i Sverige har diskuterats i många år – särskilt gäller det förskollärare, yrkeslärare, speciallärare och lärare i vissa ämnen. Enligt Sacos prognos för 2030 kommer t.ex. förskollärare, speciallärare och ämneslärare ha liten konkurrens om jobben (d.v.s. stor efterfrågan i förhållande till utbud)
. Även internationellt finns liknande trender; flera länder rapporterar brist på behöriga lärare, och World Economic Forum noterade att yrkeslärare hör till de kategorier med störst absolut jobbtillväxt globalt (miljontals nya jobb beräknas skapas)
. För den som väljer läraryrket finns alltså goda chanser till jobb och man bidrar dessutom till att utbilda framtidens arbetskraft.
Exempel på roller inom utbildningssektorn:
Förskollärare – Lärare för de yngsta barnen (förskola, 1–5 år). Utbildningen är ~3,5 år (210 hp) och ges vid många universitet och högskolor (t.ex. Stockholms universitet, Malmö universitet, Linnéuniversitetet m.fl.). Behovet av förskollärare är stort – Arbetsförmedlingen bedömer fortsatt brist framåt på grund av stora pensionsavgångar och ökande barnkullar, och Saco placerar förskollärare i kategorin med små konkurrensproblem
. Många kommuner rapporterar svårighet att rekrytera behörig personal. Den som utbildar sig nu möts därför av en varm arbetsmarknad. Lönerna för förskollärare är dock relativt låga i förhållande till utbildningens längd: snittet ligger runt 34 600 kr/mån
. Det finns dock tecken på förbättring – i flera avtalsrörelser har förskollärarna fått extra lönesatsningar, och vissa kommuner erbjuder extra lönekliv för att locka nya pedagoger.
Grundskollärare – Lärare i grundskolans tidigare år (F–3 eller 4–6) eller senare år (7–9 i specifika ämnen). Grundlärarexamen (F–6) är ca 4 år, medan ämneslärarexamen (7–9) är 4–5 år beroende på ämneskombination. Dessa utbildningar finns på pedagogiska fakulteter vid universitet över hela landet. Jobbutsikterna för lärare i lägre årskurser har varit hyfsat goda, men i vissa regioner börjar utbudet och efterfrågan närma sig balans. Däremot är ämneslärare i högstadiet fortsatt eftertraktade i t.ex. matematik, naturorienterande ämnen och språk, där det ofta är brist på behöriga. Saco listar ämneslärare (högstadiet/gymnasiet) som bristyrke 2030
. Internationellt är lärarbehovet särskilt stort i STEM-ämnen (science, technology, engineering, math), så en svensk ämneslärarexamen i t.ex. matematik/fysik kan även ge möjligheter utomlands (även om man kan behöva komplettera för lokala behörigheter). Löner: Grundskollärare tjänar i snitt ca 39 000 kr/mån
, gymnasielärare ~41 400 kr, och yrkeslärare ~40 200 kr. Lönen ökar ofta med antal år i yrket och vidareutbildning. Med tanke på bristen har det också funnits satsningar för att höja lärarlönerna (t.ex. lärarlönelyftet).
Yrkeslärare – Lärare inom gymnasiets yrkesprogram (t.ex. el- och energi, VVS, fordon, vård- och omsorg m.m.). Yrkeslärarexamen kan nås via en kortare kompletterande pedagogisk utbildning (~1,5 år) för den som redan har yrkeserfarenhet inom området. Yrkeslärare är och förblir ett bristyrke – få söker sig till utbildningen jämfört med behovet. Saco bedömer att konkurrensen om jobben för nyexaminerade yrkeslärare kommer vara mycket liten
. I praktiken betyder det att den som blir yrkeslärare i princip kan välja och vraka mellan jobb i stora delar av landet. Detta stöds också av globala siffror – när efterfrågan på yrkesutbildning ökar skapas många tjänster för yrkeslärare
. Lönen för yrkeslärare ligger kring 38–42k i snitt (liknande andra lärare), men vissa kommuner erbjuder extra tillägg för att locka personer från industrin att bli lärare.
Speciallärare/Specialpedagoger – Lärare med vidareutbildning för att stödja elever med särskilda behov. Detta kräver först en lärarexamen och därefter påbyggnad (ofta masternivå). Speciallärare är mycket efterfrågade – Saco placerar dem bland yrken med minst konkurrens om jobben
. Varje skola behöver specialpedagogisk kompetens men det utbildas för få, vilket ger den som har denna examen en stark arbetsmarknad. Lönerna för speciallärare hör till de högre inom lärarkåren (medellön ca 44 400 kr/mån
), delvis tack vare att många kommuner värderar denna kompetens högt.
Utbildningsvägar: Lärarutbildningar finns på ett stort antal orter – från Luleå i norr till Malmö i söder. Man söker oftast via antagning.se till ett program (t.ex. Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet F–3 eller 4–6, Ämneslärarprogrammet med vald ämnesinriktning, etc.). På flera lärosäten kan man studera vissa lärarprogram på distans. Staten har även satsat på s.k. Kombinationsutbildningar där man t.ex. läser till yrkeslärare parallellt med att man jobbar deltid i skolan, för att underlätta karriärväxling. För speciallärare krävs som sagt ytterligare studier efter grundexamen. Prognoserna framåt visar att lärarbehovet består – ”Bäst jobbchanser har de som väljer en utbildning inom vård, skola och omsorg” enligt Saco
. Så den som vill in i läraryrket kan räkna med goda möjligheter till anställning. Vad gäller löneutveckling har läraryrket halkat efter vissa andra akademikeryrken, men fackliga insatser och lärarbristen har på senare år gett visst resultat i form av höjda ingångslöner och karriärtjänster (t.ex. förstelärare med extra lönelyft). På lång sikt kan bristen också ge lärarna ökat förhandlingsutrymme för högre löner.
Samhälls- och serviceryrken (psykologi, socialt arbete m.m.) 🫂
Utöver vård och skola finns flera andra yrken inom offentlig sektor och samhällsservice som väntas ha hög efterfrågan. Hit hör bland annat psykologer och socionomer, som arbetar med individers psykosociala hälsa och välfärd. Även poliser och officerare kan nämnas i detta sammanhang. Dessa yrkesgrupper kräver högre utbildning av något slag och spelar viktiga roller i samhället, och gemensamt är att många arbetsgivare söker mer folk än det finns att tillgå.
Psykologer – Legitimerade psykologer (5 års universitet + ett års praktisk tjänstgöring, PTP) arbetar t.ex. inom sjukvård (kliniska psykologer), företagshälsa eller som egna företagare. Det har skett en ökad efterfrågan på psykologisk kompetens, drivet av ökad medvetenhet om mental hälsa och ökat vårdbehov inom psykiatrin. Saco spår att nyexaminerade psykologer 2030 fortsatt kommer ha liten konkurrens om jobben
. Redan idag är psykolog ett bristyrke i stora delar av landet – vårdcentraler och sjukhus anställer fler psykologer än tidigare och privata aktörer likaså. Utbildningen ges vid ett tiotal lärosäten (bl.a. Stockholm, Göteborg, Umeå, Lund, Örebro). Lönerna för psykologer ligger i snitt omkring 45 000–47 000 kr/mån
och har en positiv trend. Även internationellt (särskilt i västvärlden) finns en efterfrågan på psykologer, även om man för att jobba utomlands ofta behöver komplettera legitimationen enligt lokala regelverk.
Socionomer – Socionomprogrammet är 3,5 år och leder till jobb inom socialtjänst, kuratorsyrken, äldre- och funktionshinderomsorg, med mera. Socionomer förutspås ha mycket goda jobbmöjligheter framöver – behoven inom social omsorg ökar med befolkningens sammansättning, och många kommuner har svårt att behålla erfaren personal. Saco rankar socionom som ett framtidsyrke med liten konkurrens 2030
. Även här är det så att arbetsgivare i vissa fall försöker locka tillbaka pensionärer eller rekrytera nyutexaminerade innan examen för att fylla vakanser. Som socionom kan man även arbeta i privata organisationer eller internationellt (t.ex. inom humanitärt arbete), så kompetensen är bred. Lönen för en socionom i kommunal tjänst ligger oftast runt 34–40k beroende på erfarenhet och roll (en socialsekreterare i början av karriären kan ha ~33k, medan en erfaren biståndsbedömare eller enhetschef kan ligga högre). Det finns utrymme för löneökningar då konkurrensen om erfarna socionomer hårdnar.
Officerare inom Försvarsmakten – Sveriges militära upprustning gör att det behövs många nya officerare och soldater under de kommande åren
. Officersutbildningen är cirka 3 år (beroende på inriktning) vid Försvarshögskolan/ Militärhögskolan. Officerare (t.ex. taktiska officerare, specialister inom logistik eller tekniska system) är ett av Sacos listade framtidsyrken med små utsikter till konkurrens
. Det beror på att Försvarsmakten expanderar – fler regementen öppnar och befintliga förband ska växa, samtidigt som många äldre officerare går i pension. Den som påbörjar officersutbildning nu har därför goda chanser till en lång karriär. Försvarsmakten betalar dessutom lön under utbildningen. Lönemässigt tjänar en färdig officer (fänrik) ca 32–35k som ingångslön, men med några år och befordran (t.ex. kapten, major) kan lönen stiga till 40–50k. Specialistofficerare kan också göra lönekarriär. Dessutom finns förmåner som utlandstillägg vid internationella uppdrag.
Andra samhällsbärande yrken – Inom polisväsendet, vårdadministration, tolkyrket m.m. finns också prognoser på god efterfrågan. Poliser har utbildats i större mängd senaste åren, men behovet är fortsatt stort enligt regeringens mål. Polisprogrammet är 2,5 år och polisyrket nämns ofta som ett säkert jobb framöver (Polismyndigheten anställer tusentals nya). Vårdadministratörer (medicinska sekreterare) – med 2-årig utbildning – är ett annat exempel: de är väsentliga i sjukvårdens administration och återfinns på listor över bristyrken
. Tolkar (t.ex. sjukvårdstolkar, kontakttolkar) är också eftertraktade och Arbetsförmedlingen listar dem som yrken med stora möjligheter på arbetsmarknaden
. Dessa sistnämnda yrken har något kortare utbildningar än universitetsstudier, men för den som snabbt vill ut i arbetslivet kan de vara värda att nämna.
Ekonomi, finans och affärsliv 💼
Inom ekonomi och finans finns en blandad bild – generellt examineras ganska många ekonomer varje år, men vissa specialiserade roller är det stor efterfrågan på. En bred ekonomexamen (t.ex. civilekonom 4 år eller kandidatexamen 3 år) kan leda till många olika yrken. Saco bedömer att civilekonomer som grupp kommer ha en balanserad arbetsmarknad till 2030
, d.v.s. utbud och efterfrågan ungefär i jämvikt. Det betyder att man kan behöva anstränga sig för att sticka ut – men om man nischar sig inom rätt område kan möjligheterna bli utmärkta. Just nu syns t.ex. en ökad efterfrågan på revisorer och redovisningsspecialister i Sverige, och inom den globala finanssektorn växer nya roller fram inom t.ex. finansiell styrning och riskhantering.
Exempel på roller inom ekonomi/finans:
Revisorer och redovisningsekonomer – Revisorer (auktoriserade/granskare) och kvalificerade redovisare är ansvariga för att företag och organisationer sköter sin bokföring och följer regelverken. Detta kräver oftast en ekonomexamen med inriktning mot redovisning, och för auktorisation som revisor även praktisk erfarenhet + revisorsprov. I Sverige är revisor ett bristyrke – Arbetsförmedlingen har det med bland yrken med stora jobbmöjligheter
. Många 40-talister har gått i pension från revisionsyrket samtidigt som färre unga har lockats dit, vilket skapat ett vakum. Företagen har svårt att hitta behöriga revisorer och ekonomichefer med redovisningskompetens. Det gör att nyexaminerade från t.ex. handels- och ekonomprogram som satsar på redovisning har goda chanser att snabbt få jobb och avancera. Lönen för en revisor/redovisningskonsult kan börja runt 30–35k, men när man väl blir auktoriserad revisor eller får mer ansvar kan man nå 50–60k eller mer (t.ex. managers/partners på större byråer ligger högre). Efterfrågan på denna kompetens finns även utomlands – internationella regelverk som IFRS och ökade krav på transparens gör att skickliga revisorer söks globalt (Big Four-företagen rekryterar över landsgränserna).
Finansanalytiker och finanschefer – Under detta paraply finns titlar som financial analyst, controller, treasury manager, investment manager, förmögenhetsförvaltare etc. Här ser vi något motstridiga signaler: i Sverige har det utbildats relativt många finans- och ekonomanalytiker, vilket gör att konkurrensen om vissa jobb kan vara tuff (t.ex. bedömer Arbetsförmedlingen att finansanalytiker har hård konkurrens)
. Samtidigt förändras finanssektorn snabbt – fintech (finans + teknologi) växer och kräver nya kompetenser, och företag fokuserar mer på riskhantering och likviditetsplanering i osäkra tider. LinkedIn noterade t.ex. att treasury-chef (kassachef/finanschef med fokus på likviditet) seglade upp som den hetaste rollen 2025, en titel som knappt fanns året innan
. Även förmögenhetsförvaltare (wealth managers) dök upp på topplistan
, vilket tyder på ökad efterfrågan på rådgivare för investeringar. Utbildningsmässigt kommer man in på dessa roller via ekonomutbildningar (ibland kombinerat med t.ex. en master i finans) eller via erfarenhet inom bank. För vissa nya roller som fintech-ingenjör behöver man både ekonomisk och teknisk kompetens – en kombination som är guldbiljett på dagens arbetsmarknad (WEF listar fintech engineers bland de mest efterfrågade globalt
). Lönerna inom finans varierar starkt: en junior analytiker kan börja runt 35–40k, medan en erfaren finanschef på ett större bolag kan ha över 80k/mån. Generellt är dock finansbranschen känd för att belöna erfarenhet och resultat, så det finns god potential till löneutveckling, särskilt i internationella finanscentra.
Affärsutvecklare och ledarskapsroller – Utöver de rena siffrerollerna kan en ekonomisk utbildningsbakgrund leda till jobb inom marknadsföring, management, konsulting och andra områden. Efterfrågan på exempelvis managementkonsulter och affärsutvecklare kan fluktuera med konjunkturen, men långsiktigt finns alltid ett behov av duktiga generalister som kan analysera och förbättra verksamheter. Internationellt ser vi också hur mjukare kompetenser (kommunikation, ledarskap) kombinerat med digital förståelse värdesätts. En ekonom som skaffar sig extra kompetens inom dataanalys eller hållbarhet står särskilt starkt – företagen vill gärna anställa folk som förstår både affären och exempelvis den gröna omställningens krav. Jobbutsikterna för ekonomer kan kräva lite mer eget initiativ (nätverkande, kanske praktikplatser) än de solklara bristyrkena inom t.ex. vård/IT, men de är fortfarande goda. Och ekonomer har fördelen att kunna röra sig mellan branscher. Lönemässigt hamnar många civilekonomer i spannet 35–55k mitt i karriären, där t.ex. controllers ligger i övre delen av spannet medan vissa mjukare roller kan ligga i nedre. Dock kan de som når chefsbefattningar eller specialistroller få avsevärt högre löner.
Sammanfattningsvis: Flera branscher står inför akuta kompetensbehov de kommande 3–5+ åren. Vård, skola, IT och teknik utmärker sig med många yrken där det redan idag är underskott på utbildad personal – ett underskott som prognoser pekar på kommer bestå
. Även gröna yrken inom hållbarhet samt vissa samhällsbärande yrken (som psykologer, socionomer, officerare) har liknande utsikter. För den som väljer en utbildning inom dessa områden väntar en ljus arbetsmarknad med goda chanser till jobb direkt efter examen. Många av utbildningarna kan påbörjas omgående via universitet/högskola eller ibland yrkeshögskola, och de ryms inom en tidsram på ca 3–5 år.
Det är klokt att utnyttja de prognoser och analyser som görs av t.ex. Arbetsförmedlingen, SCB och Saco när man väljer inriktning – men man bör också väga in intresse och arbetsvillkor. Saco påpekar att liten konkurrens om jobben inte alltid är enbart positivt, utan kan signalera utmaningar som behöver åtgärdas (exempelvis arbetsmiljö eller lönenivåer i vissa bristyrken)
. Med det sagt är utbildning generellt en stark investering: “Allt tyder på att utbildning även fortsättningsvis blir en allt viktigare faktor för att få ett jobb” framhåller Arbetsförmedlingen
. Att skaffa sig en kompetens inom ett område där efterfrågan växer snabbt ger inte bara goda möjligheter till anställning utan ofta också fördelar som snabb löneutveckling, karriärvalfrihet och internationell rörlighet. De yrken och branscher som beskrivits ovan är därför värda att överväga för den som funderar på att påbörja en utbildning idag med sikte på examen om några år – framtidsutsikterna ser lovande ut enligt aktuella prognoser.
Comments